Ett minuttiöst planeringsarbete låg bakom resan och vi hade i förväg kontaktat sex destillerier. 

Reseberättelse av Rolf Öhman 

Dag 1, 29/7
    
Tidig avresa från Nynäs kl 05.00. Christer kom nyrakad. Resan upp till Arlanda skedde med buss, Kerstins Taxi. Fick hjälp med gruppincheckning. Planet kom upp i luften efter en acceleration likt en Volvo 740. Via London kom vi till Glasgow. ( Edinburgh ???)

Whiskybeståndet i taxfree höll turiststandard enl Paul. Hyrbussen packades och under chaufför Christers säkra ledning och med Rolf som kartläsare åkte vi M8 över Erskine Bridge som inte alla hann se.

Snart var det tid för lunch i en ombyggd kyrka. Inget öl serverades mellan kl 12 - 18.00 söndagar. Färden gick vidare mellan höga (3000 m eller ft) grönklädda kullar vitprickiga av får. Vid Ardrishaig hittade Lasse en pub med bra öl men hög musik. Någon tittade efter småbarn, ”för där finns deras mammor”. 

Framme i Campeltown hittades hotellet Dell Wood direkt. Hittade en bra sorterad whiskybutik där många inköp gjordes.  Pubmat: mickrad hamburgare. Inkvartering enligt färdledarens ( Gösta ) uppgjorda plan.

Dag 2, 30/7
   
Nytt besök på whiskybutiken. Köp av whisky direkt ut ett fat. Besök på Springbank. Bra guidning i ett destilleri som använde traditionella hantverksmässiga metoder för tillverkning av whisky. Alla fick tillfälle att klappa vår tunna, som även fotograferades flitigt av vår hovfotograf. Vårt standar överlämnades till chefen för företaget. Pubmat: mickrad hamburgare. 

Gösta med Paul som kartläsare bjöd oss på en resa längs kusten. Dimma utanför  gjorde att vi inte såg mycket, men det skulle ha varit vackert. Vi fick dock trösta oss med innehållet in den inköpta flaskan. När kaffetörsten var som störst hittade Gösta en pub som avhjälpte våra problem. Efter att ha sett Columbus fotspår vände vi åter till Campbeltown. 

Under en promenad i hamnen där vi såg nyfångade krabbor och hummer kom den dagliga regnskuren, men dagens chafför hämtade bussen. ”Nu körde han på en kantsten igen” sa Lasse när Gösta tog en ginväg. 

Kvällspromenad i staden på jakt efter riktig mat. Kinesisk och indisk mat ratades, nu skulle vi ha riktig mat. Hittade ett hotell som hade en ståndsmässig bar med ett mycket rikt utbud av de ädla drycker vi eftertraktar. Vi hann smaka en hel del rariteter innan vårt bord var dukat. Maten höll samma goda klass som whiskyn.

Dag 3, 31/7 

Staffan kom i tid till frukosten, som var mycket tidig. Vi fick själva ordna den i köket. Paul tog över ratten med Gösta som kartläsare. En vacker färd längs kusten upp till färjeläget vid Kennacraig. Morgondimma som lättade uppför dalsidorna. Paul körde säkert ombord på färjan som skulle ta oss till Port Ellen. Några drack öl andra tog en kikare och såg ovanliga? djur i vattnet. På väg in mot Port Ellen kunde vi i dimman se både Ardbeg och Lagavulin. 

Väl på ön Islay körde vi direkt till Lagavulin och fick en fin visning av ett modernt destilleri som körde för fullt. Provsmakning av två sorter. På väg till Bowmore passerade vi Glenmachrie där vi skulle bo. Varför hade vi fått en så isolerad inkvartering? 

I Bowmore fick vi se en lång video som de flesta av oss slumrade till. Traditionell visning. Kylvattnet användes i badhuset som låg intill. Pubbesök sen färd mot B&B. Vår bostad var en bondgård där större delen av huset hade gjorts om till B&B, mycket vackert inredd. 

Åkte tillbaka till Bowmore för en middag på The Lochside Hotel. Vandrade runt i staden och besökte den runda kyrkan, som låg högt upp vid Storgatan, med en vacker utsikt över staden.( Rund för att djävulen inte skulle ha något hörn att gömma sig i)

Dag 4, 1/8   

Bjöds på en fantastisk frukost, med nybakta scoons. Full breakfast var en hel middag. Dock saknades ”traditionell tea”. När värdinnan frågade om vi önskade äta middag där var svaret givet. Måltidsdrycken fick vi köpa själva. 

Anders körde oss till Laphroaig där viss förvirring uppstod när vi dök upp. Vi var inte bokade i deras besöksbok? En stressad guide visade oss runt i en stor anläggning. Vidare till Ardbeg där vi bjöds på en mycket lärorik och intressant visning. Vi fick förklarat några av de hemligheter som sker inne i toppen av pannan av en som kunde fånga vårt intresse.

Under vår rundtur på ön besökte vi Brichladdich som var på väg att återstartas. Nu började den spännande jakten på världens första kommersiella vågkraftverk. ”Det är bara att följa ledningarna”. Efter någon timmes körning, när ledningarna drog iväg över kullarna avbröts färden åt det hållet. Efter att beundrat utsikten och besättningen återställt vätskebalansen återupptogs sökandet.

”Vi kan väl fråga någon om vägen” Svaret blev ”Sväng till vänster efter andra kullen” Där nere vid havet låg den. Vi hade tur att få förklarat hur det fungerade av en som jobbade där.

Före middagen tog vi en lång promenad längs den långgrunda stranden. Anders och Christer tog sig ett dopp, vi andra ett par glas. Kvällens middag inleddes med ett glas sherry och små sandwich som serverades i sällskapsrummet. Värden som hade jobbat på ett destilleri berättade om det arbetet. Tre äldre par berättade om sitt laxsfiske . 

Maten som serverades var utsökt. När ostbrickan slutligen kom fram var en del av oss nära att spricka. Logi och mat var mycket bra .

Dag 5, 2/8

Färjetur tillbaka till fastlandet för vidare färd till Oban. Efter några timmar började vi längta efter mat. I Lochgilphead skulle hungern stillas, många matställen undersöktes innan vi fastnade för en som serverade spagetti med köttfärssås. Vi överlevde men inte var det gott. Vägen till Oban var lång och besvärlig. Trots att Palle körde så navkapseln flög tog det lång tid. 

Efter ett ärevarv i staden hittade Palle stället vi sökte och gjorde en snygg parkering vid porten. Rundvandring. Nu var vi trötta på visningar. Palle hade en mycket tröttsam körning den dagen, men med Christer vid kartan körde vi genom Glasgow och hittade fram till hotellet, där nya överraskningar mötte oss.  Uplawmoor Hotel

Några av oss skulle sova i dubbelrum med en enda stor säng. Staffan ordnade eget rum. Lasse och Gösta försökte med invecklade vikningar av underlakan och täcke ordna en viss avskildhet. Vi var nu trötta och några t o m whiskytrötta, för det smusslades med gin och tonic vid bordet.

Dag 6, 3/8

Lasse körde iväg med oss till en golfbana, där Gösta, Paul, Palle och Anders skulle spela. De lyckades hyra klubbor ,men det var värre med Anders byxor, som inte passade på en golfbana. Staffan tog av sig sina och de kunde byta. Staffan fick dock vissa problem med att andas så vi måste åka till hotellet. Med nya kläder kunde Staffan följa med bussen till pendeltågstationen för vidare färd in till Glasgow. 

Tog en kort stadspromenad och träffade en trevlig göteborgare som sedan visade sig vara en engelsman som gift sig med en kvinna från Göteborg. Han kunde även whisky. Vi kunde inte stanna så länge i staden, för vi måste hämta golfspelarna.

När vi kom till golfbanan satt grabbarna och tog en öl. Om ni vill veta hur tävlingen gick kan ni fråga Paul. Kvällen avslutades med en finare middag ,sedan kaffe med lämplig dryck därtill.

Dag 7, 4/8

Vi tog lokalbussen till pendeltågstationen och sedan tåg in till Glasgow. Besökte en pub som skulle ha den största bardisken i staden. Efter en kontrollmätning blev vi dock något tveksamma. 

Nu skulle vi se staden från övre delen av en buss. Flera gånger tvingades vi ner under tak när regnskurarna kom, men vi såg en hel del. Genomfrusna och blöta måste vi in på Tea room, där vi drack te för att rädda livhanken. Några av oss behövde några öl för att komma igång, andra ville se det arkitektoniskt intressanta köpcentra. Vi hade beställt middag på hotellet så vi måste dra oss hemåt. En stor station med många perronger ,men Lasse hade koll på anslagstavlan så vi kom på rätt tåg.

Dag 8, 4/8

Staffan körde iväg med oss till bilfirman för att lämna av bussen. Gösta och Paul klarade av formaliteterna. Firman körde oss till flygplatsen, där incheckningen gick bra. Resan till London gick snabbt. På flygplatsen träffade vi en känd kvinnlig golfspelare som så småningom blev ännu kändare.

Viss oro vid tullkontrollen i Sverige. ”Varför köpte jag inte mer” tänkte vi alla när vi passerat tullen. En känd f.d hockyspelare från Nynäs mötte golfaren. Resan med den hyrda bussen hem gick snabbt och bra.